<6254>
Det kubanska utbildningsspöket drar fram i Latinamerika
- Kubanskt utbildningsprogram eliminerar analfabetismen i Latinamerika
BOGOTA 2004-06-02 / Det kubanska utbildningsprojektet ‘Yo sí puedo’, Visst kan jag, drar fram som en ångvält i Latinamerika och eliminerar med enkla billiga och få personella resurser analfabetismen. Till och med i ett modernt industriland som Nya Zeeland har man använt det som UNESCO rekommenderar.
När Venezuelas president Hugo Chavez startade byggandet av ”Bolivarianska skolor” för de fattigaste i början av 2000, rasade oppositionen och talade om en kubanisering av utbildningen. I dag är den mer lågmäld. Samma sak hände när det kubanska projektet ‘Yo sí puedo’ offentliggjordes med målet att lära 1,5 miljoner venezuelanska analfabeter att läsa och skriva och dessutom stimulera dem att fortsätta ända till universitetet.
Men i dag använder sig länder som för några år sedan kontrollerades av militärjuntor av detta kubanska projekt. Ecuador är ett sådant exempel.
Den ecuadorianska dagstidningen El Comercio reste ut till den fattiga landsbygden och distriktet Cotacachi där de träffade eleverna från den dominerande indianbefolkningen. Här uppgår analfabetismen till 22,5 procent bland de 37 254 invånarna.
Fattades pengar
Rosa Isabel Guitarra är en typisk 30-årig indiankvinna som aldrig hade möjligheten att studera för hennes föräldrar var fattiga.
– Jag har fyra barn, men bara min 8-årige son Fernando går i skolan, det finns inte pengar för fler. Min äldsta dotter Jessica som är tio år studerar nu tillsammans med mig på kvällarna. Och jag är så glad för att vi kan studera i alfabetiseringsprojektet. Vi har börjat med alfabetet och vi kan redan ”A”, som är den första bokstaven.
Rosa är inte den äldsta eleven utan det finns äldre, tillägger hon, precis som det finns elever som dottern som gör sina föräldrar sällskap. ”Vi ser ett ljus i livet”, säger de.
‘Yo sí puedo’ har utarbetats på Kuba av Instituto Pedagógico Latinoamericano y Caribeño de la Cátedra de Adultos. Hon dyker upp på varje lektion fem dagar i veckan, lärarinnan Angela. Men hon är inte fysiskt närvarande utan framträder i videofilmen.
Trestegsprojekt
Dessa videolektioner är verktyget som används i alfabetiseringskampanjen. I Cotacachi har kommunfullmäktige satsat 50.000 dollar för vilket de köpte in 50 21 tums TV-apparater, videoapparater, pennor och andra hjälpmedel för eleverna. Tjugofem alfabetiseringscentrum skapades i distriktet, enligt Patricio Toro, chef för kultur- och utbildningen i kommunen.
Kuba å sin sida skickade över videokassetter och andra hjälpmedel till eleverna som återfinns i 65 klasser. Utmaningen är att utbilda eleverna under tre månader och en vecka, men projektet är uppdelat i tre steg. Efter två år och åtta månader har eleven avverkat lågstadiet medan den andra etappen i projektet pågår i 4-6 år.
Videolektionen leds av en lärarinna samt en frivillig student från det lokala högstadiet som leder vart och ett av de 25 alfabetiseringscentren. Enligt den kubanske pedagogen Enrique Téllez är 60-minuterslektionen uppdelad i 15 inledande minuter som förklarar och motiverar eleverna, 30 minuter ägnas till själva undervisningen via videofilmen och de resterande 15 minuterna används av den frivillige studenten som förklarar alla tveksamheter eller frågor.
Nya projekt hos indianerna
Fördelarna med att alfabetisera via video är att denna når ett större antal personer, den tillåter analfabeten att lära sig hemma och den kräver inte att en lärare är närvarande. I Cotacachi har den redan nått framgång varför ytterligare 1.200 analfabeter ska börja studera.
Leonidas Iza, ordförande för den mäktiga indianorganisationen CONAIE, har redan undertecknat ett avtal om att starta alfabetiseringsprojekt i provinsen Cotopaxi som ska ledas av kubanska tekniker.
Från analfabet till universitetsstuderande i Venezuela
Men det är ändå i Venezuela som de mest ambitiösa utbildningsplanerna pågår. Den 30 april examinerade president Hugo Chavez 100.000 venezuelaner från alfabetiseringsprojektet Misión Robinson under en stor ceremoni i Caracas. Bakom sig lämnade 1,273,000 venezuelaner analfabetismen. I landet fattas det fortfarande 180.000 elever som studerar för fullt och därefter återstår den sista kontingenten av 150.000 analfabeter.
– Jag känner mig stolt över att vara venezuelan och stå i er tjänst och bidra till en så nobel uppgift som denna, sa Chavez och lyckönskade de 100.000 examinerade landsmännen och tillade:
– Vi skriver nya blad i Venezuelas historia för detta har aldrig tidigare hänt varken i Venezuela eller i Latinamerika. Detta är revolutionen i dess vitala och konkreta teoretiska och praktiska uttryck.
Chavez underströk att det gamla samhället utgjordes av ett system där pedagogiken användes och utnyttjades av de styrande för att förstärka den rådande orättvisa makten. ”Misión Robinson” är en pedagogik för befrielse där eleven lär sig att inte längre vara en slav, offer för förtrycket”.
– Simón Bolivar uttryckte det som så, att “den som var förtryckt under lång tid också var rädd för ljuset. Den som har levt i halvdunkel under lång tid är också rädd för att komma upp ur mörkret”.
– Misión Robinson är en befrielseprocess där dess deltagare i dess andra etapp går vidare som frihetsledare. Därför är denna händelse mer än en examenhögtid, det är en befrielseakt och jag uppmanar er att fortsätta på vägen med ännu större krafter. Jag uppmanar de frivilla studenterna och de utexaminerade eleverna att leta upp den siste analfabeten för att ingen i Venezuela inte ska kunna skriva eller läsa.
Dick Emanuelsson
ANDRA UTBILDNINGSPROJEKT I VENEZUELA:
Efter Misión Robinson som eliminera analfabetismen går venezuelanerna vidare till ”Misión Ribas”, motsvarande mellan- och högstadium. Totalt handlar det om att fortbilda 750.000 personer. Hittills har 350.000 inskrivits och 100.000 av dessa vuxna har fått studiestöd för att avsluta programmet.
I nästa steg har Chavezregeringen utlyst ”Misión Sucre”, som strävar till att utbilda en (1) miljon venezuelaner på universitetsnivå som inte har haft möjlighet att gå till denna utbildningsnivå. 450.000 av dessa är just nu inskrivna i detta program. Regeringen har också öppnat flera nya ”Bolivarianska universitet” där 20.000 nya studenter enbart under 2004 har inlett sina studier.
Projektet Misión Guaicaipuro, som strävar till att dra in de 540.000 indianerna i Venezuela i utbildningsprogrammet, har också rönt stora framgångar hos en etnisk grupp som de tidigare styrande aldrig har brytt sig om mer än i ”exotiska turistprojekt”.
D.E.
