Inte någonstans i det fem sidor långa dokumentet som UD har utarbetat om situationen på Kuba, nämns inte med ett enda ord att landet är totalt blockerat av USA. Stenergard mörkar bödeln i Vita Huset medan FN varnar för en humanitär katastrof i Kuba. Därmed ger den svenska utrikesministern sitt tysta gillande till en USA-invasion av Kuba.

Stenergard ger Trump frisedel att invadera Kuba

AV DICK EMANUELSSON

STOCKHOLM / 2026-08-10 / I ett fem sidor långt dokument [1] lägger det svenska utrikesdepartementet och den svenska högerregeringen fast sin linje under de kommande fem åren i sitt förhållande till Kuba. Kuba har sig själv att skylla för att USA nu lägger snaran om halsen på det kubanska folket. Det är den outtalade slutsatsen av dokumentet, som andas en brutal cynism som inte har någon historisk motsvarighet i svensk utrikespolitik.

Inte på en enda rad nämns att den karibiska ön är totalt blockerad, inte bara i form av att USA:s militära armada inte tillåter att enda droppe olja lossas på ön. Hela det finansiella systemet och dess handelsrelationer är nästan totalt paralyserade. Sju tusen (7000) containers är fast på olika platser i världen, främst i Jamaicas hamn för att de berörda rederierna har fått ultimatum; ”om ni lossar containrarna i Havanna kan ni glömma att gå på någon USA-hamn i framtiden. Samma med banker, företag, organisationer, med mera; Kuba ska strypas, sakta men säkert till sista andetaget.

Fascisterna i riksdagen

Och det är där som svensk utrikespolitik anno 2026, om den nu hade haft politiskt ståndaktiga och principfasta ballar eller stockar hade markerat mot pirat- och gangsterregimen i Vita Huset;

”Vi respekterar folkrätten och FN:s principer, inte den starkes rätt att sätta sig över dessa principer och internationella konventioner”.

Men från tvåbarnsmamman Stenergard (m) finns det ingen solidaritet för bebisarna som dör i kuvösen i Havanna när det nationella elnätet slås ut i brist på diesel till värmekraftverken. Medan det fascistoida SD:s riksdagsmän i riksdagens talarstol flämtande talar om vikten av att den kubanska diktaturen måste störtas, ger högerregimen i Rosenbad i praktiken Trump sin välsignelse dagen han bombar Havanna och förbereder en invasion, likt den han gjorde för sju månader sedan när Caracas bombades. Inte ett knäpp från Rosenbad eller UD.

Nä, Stenergard reser hellre till Tel Aviv och skakar den av palestinskt blodbesudlade handen på Israels utrikesminister Gideon Saar, som efter den kvinnliga högerministerns besök sammanfattade besöket på sitt X-konto:

”Dialogen mellan Israel och Sverige och relationen mellan våra länder blir bättre och bättre. Jag berömde Sverige för det viktiga beslutet att stoppa bidrag till UNRWA. Vi kommer att fortsätta stärka vänskapen mellan våra länder.”

– Det är inte värdigt Sverige att ha en utrikesminister som reser till Israel under ett pågående folkmord, sa Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiska språkrör i riksdagen till Aftonbladet de 26 mars förra året, 2025 [2].

När siffran 50 000 döda i Gaza hade passerats, flög Sveriges utrikesminister, tvåbarnsmamman Maria Malmer Stenergard till Tel Aviv och gratulerade. . ., förlåt, skakade hon hand med ockupationsmaktens utrikesminister.

Invasionen kan ”förändra”

I det femsidiga dokumentet, ”Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba 2026-2031”, anser Stenergard att ”Kuba har huvudansvaret för sin egen utveckling”.

”Kuba har de senaste åren befunnit sig i en djup och mångdimensionell kris, präglad av brist på energi och drivmedel samt mycket låga nivåer av investeringar i produktion, infrastruktur och offentliga tjänster. (…) Inget finansiellt stöd ska dock utgå till den kubanska staten eller kubanska myndigheter. (…), menar den moderata ministern.

• Vem försöker Stenergard föra bakom ljuset?
• Varför finns det ”brist på energi och drivmedel”?
• Varför försöka begå våld på folks förstånd?

I stället ger hon `Narco´ Rubio & Donald Trump en vink om att från Rosenbads och Arvfurstens Palats kommer inga protester om och när USA attackerar och invaderar Kuba. Och för det har det femsidiga dokumentet ett flexibelt svar:

”Genomförandet av strategin kan under strategiperioden anpassas utifrån politiska och ekonomiska omständigheter och eventuella förändringar i Kuba”.

Under rubriken ”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt, hävdar UD-skrivarna att ”internationellt stöd kan dock spela en katalytisk roll för att stärka demokratisk utveckling och mänskliga fri- och rättigheter och stödja en öppning av landets ekonomi. (…) Sida får indikativt använda ca 10 miljoner kronor per år för verksamhet inom ramen för strategin för Kuba 2026–2031. Det faktiska årliga beloppet beslutas i regleringsbrevet för respektive år. (…) Inget finansiellt stöd ska dock utgå till den kubanska staten eller kubanska myndigheter”.

Över 26 000 ukrainska och vitryska barn fick behandling på Kuba för sina strålskador från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. På bilden en playa i Kuba med en jämnårig kubansk idrottare. Vem är kriminell, Kuba eller mannen som representerar en stat som med alla medel försöker strypa/kväva den humanitära hjälpen från Kuba?

Modigs (kdu) rätt att störta regeringar

Det är inte första gången som en svensk regering infiltrerar och överlämnar finansiella medel till de politiska krafter som sedan 1959 har velat störta den kubanska regeringen och dess val av politiskt och ekonomiskt system.

Om någon minns 2012 när KDU:s ordförande Jens Aron Modig och hans spanske kollega Angel Carromero, tredjemannen i den spanska högerns ungdomsförbund Nya Generationer (Partido Popular, PP) gjorde en “turistresa” till Kuba [3].

I plånboken hade Modig 50,000 kronor, eller 4000 euros som han diskret överlämnade till det kristdemokratiska kubanska kd-partiet i Kuba, som i princip bara bestod av familjen Payaá. Dessvärre körde spanjoren mot ett träd efter en nattlig bilresa från Havanna till Bayamo och Payaá och hans partikamrat, bägge i baksätet omkom i kraschen medan Modig satt och sov i förarsätet.

Men skulden lades naturligtvis på den kubanska säkerhetstjänsten, inte på den galne spanjoren som efter 40 trafikförseelser fick sitt körkort indraget i Spanien.

De 50,000 kronorna hade Modig fått från den svenska statens bidrag till riksdagspartierna ungdomsförbund som ger generösa bidrag till sina ”brodersförbund” ute i världen.

När jag intervjuade Modig en fredagskväll, efter att han släppts från fängelset i Kuba som ytterst ansvarig för att två kubanska medborgare dödades i den vårdslösa körningen med hyrbilen, sa han, när frågorna kom in på vad svensk lagstiftning säger om mottagande av pengar från utländsk makt som kan ge två års fängelse, då ville han inte fortsätta intervjun utan hänvisade till att han skulle äta kvällsmiddag med tjejen.

De två "demokratiska regimförändrarna", i själva verket två speglar av en europeisk nykolonial inställning.

Den svenska högerregeringen erkände öppet 2012 att den hade en hemlig politisk och ekonomisk agenda för ett regimskifte på Kuba.

– Jag vill inte gå längre än så när det gäller att beskriva vad vi kan göra och vad vi kanske till och med gör på Kuba. Det lämpar sig, av skäl som är relativt lätt insedda, inte för ett riksdagsprotokoll, sa utrikesminister Carl Bildt i juni 2007.

Biståndsminister Gunilla Carlsson (m) sa fem veckor efter Modigs krasch på Kuba till den kristna tidningen Världen Idag (*) att “av naturliga skäl går vi inte in på till vilka länder denna typ av bistånd ges eller vilka summor det handlar om”.

Sidas pressekreterare Anders Maxson uppgav att Sida inte har någon verksamhet på Kuba. Men Sidas budgetunderlag för 2011-2013 beskriver “ett mindre program för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Kuba”, dock utan att ange några kronor och ören, mottagare eller konkret innehåll.

Men Världen Idag ger sig inte utan skriver att “en del av demokratibiståndet verkar gå direkt genom Sveriges ambassad i Havanna. (...) Att ambassaderna skulle vara navet för det svenska stödet till `demokratiska dissidenter och medborgerliga demokratirörelser` i länder som Kuba, signalerade Gunilla Carlsson redan 2008”.

Slutsatserna från Världen Idag är i praktiken ett konstaterande att om utlänningar verkar för att ändra ett lands politiska system så är det olagligt. Det kallas för “undergrävande verksamhet” i såväl Sverige som på Kuba.

ENLIGT DET KUBANSKA kommunistpartiets dagstidning Granma den 31 juli 2012, var det Annika Rigö, generalsekreterare för KIC, som hade organiserat Modigs resa. Hon överlämnade pengar och en mobiltelefon med en programmerad telefonlista på namn till Modig. Enligt planen skulle Modig-Carromero bidra till att organisera en ungdomsorganisation för Oswaldo Payás rörelse. 

KIC:s Annika Rigö, kubanen Alexis Gainza och Victor Olmedo.

`Regimförändrarnas´ pengar

Enligt UD-dokumentet ska Sida i ”genomförandet av verksamheten särskilt beakta följande: Sverige kan genom ett starkt kontaktnät och långvarigt engagemang spela en viktig roll i att stötta demokratiska förändringsaktörer”, [läs regimbytesaktörer]. ”Verksamheten inom strategin ska därför bidra till att stärka organisationer, aktörer och nätverk som på olika sätt verkar för mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer”.

Och vilka är dessa? Det förtäljer inte Stenergards politiska ”sakkunniga” på UD.

[1] https://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/utrikesdepartementet/landsstrategier/strategi-for-sveriges-utvecklingssamarbete-med-kuba-2026-2031.pdf

[2] https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/pPvdjX/utrikesministern-pa-hemlig-resa-i-israel-far-kritik-pa-hemmaplan

[3] https://cubadick.blogspot.com/2013/02/v-behaviorurldefaultvmlo.html?m=0

Journalisten Maria Sandblad och psykologen Kristina Hillgren framför riksdagen. FOTO: DICK EMANUELSSON

KRISTINA HILLGREN, legitimerad psykolog och lärare skriver i ett öppet brev till svenska ambassaden i Havanna, som svar på ambassadens publicering av UD:s inställning.

”Ambassaden i Havanna ser på när den mordlystne mobbaren, stampar på sitt offer, ett svältande land. Åskådaren skanderar "vi hjälper dig, men reta inte den store mannen, som håller kängan på din strupe”.

Ambassaden tar ställning för mobbaren, inte för offret.

 

Öppet brev

Till Svenska Ambassaden i Havanna, Kuba med anledning av ambassadens deklaration på Facebook. 

USA har stoppat oljeimporten till Kuba med förödande konsekvenser för hela samhället.

Svenska ambassaden i Havanna vänder sig — inte mot förövaren USA — utan mot offret Kuba och proklamerar; Sverige kan fortsatt bistå till landets privatisering och demokratiska utveckling. Detta är höjden av cynism!

Ambassaden i Havanna ser på när den mordlystne mobbaren, stampar på sitt offer, ett svältande land. Åskådaren skanderar "vi hjälper dig, men reta inte den store mannen, som håller kängan på din strupe.

Skäms! Gör om. Gör rätt.

Rikta blicken mot orsaken till lidandet. Visa det moraliska mod som situationen kräver. Stå upp för folkrätten, för mänsklig värdighet, för Kubas suveränitet och för det kubanska folkets rätt att leva utan USA:s blockader, stopp för oljeimport och inblandning i Kubas inre angelägenheter. Tystnad inför orättvisor är inte neutralitet. Det är ett ställningstagande. Välj rätt sida.

Med vänliga hälsningar,

Kristina Hillgren, leg psykolog och lärare med yrkesmässiga kontakter med Kuba sedan år 2001

 

 

 

Aron Modig (kdu) med rätt att störta regeringar? Det var en gång en svensk, en spanjor och en kuban. . .

 

Aron Modig (kdu) med rätt att störta regeringar?

Det var en gång en svensk, en spanjor och en kuban. . .

Nykolonialism ny svensk exportvara. Den politiska spottkoppen Kuba försvarar sig när svenskt partistöd används för att störta regeringar.

Latinamerikareportern DICK EMANUELSSON synar de politiska omständigheterna kring bilkraschen på Kuba för snart ett år sedan där Kdu:s ordförande Aron Modig var en av de inblandade.

Vem har rätt att störta regeringar? är frågan som kraschen väckte.

Solen går ner i Karibien. Kommersen i köpcentret framför Hotel Riviera, maffians favorithotell innan 1959, är i full gång. Varenda kuban jag pratar med gnäller som vanligt. Men det ingår liksom i den kubanska vardagen. Trots det tillstår de flesta ändå att ekonomin och utbudet av varor har blivit mycket bättre efter de ekonomiska reformerna som inleddes 2011.

Jag lämnar in min klocka för reparation av armbandet för 25:e gången sedan jag fick den av mina syskon för 15 år sedan. Den store svarte urmakaren med Fidel och Raul på väggarna säger att bytet av två batterier och reparationen av pinnen kostar 12 cuc, cirka 12 euros. Urmakaren är en av 400.000 egna och nya företagare och gör ett kanonjobb. Denna gång håller “pinnen” som han själv tillverkar i sin urverkstad.

Efter att jag lämnar Kuba revideras också migrationslagarna. Nyheten fick belackarna i Miami att tappa andan; alla kubaner som vill kan lösa ut ett pass för 100 dollar och köpa biljett. Egentligen är det inte stora förändringar för hittills har 94,4 % av alla utreseansökningar beviljats av de kubanska myndigheterna, även om byråkratin tog sin tid.

Men nu är det upp till den spanska, svenska eller USA-ambassaderna att sätta dit stämpeln som ger kubanen ett visum att besöka våra länder.

Riksdagens hemliga agenda för regimskifte på Kuba

 

USA gör det men är absolut inte ensam. Även den svenska högerregeringen erkänner öppet att den har en hemlig politisk och ekonomisk agenda för ett regimskifte på Kuba. Metoderna, de allierade och målet skiljer sig kanske men målet är detsamma.

– Jag vill inte gå längre än så när det gäller att beskriva vad vi kan göra och vad vi kanske till och med gör på Kuba. Det lämpar sig, av skäl som är relativt lätt insedda, inte för ett riksdagsprotokoll, som är tillgängligt också för dem som vi inte vill ska få denna information i sin helhet.

Så sa utrikesminister Carl Bildt i juni 2007 i en interpellationsdebatt med folkpartiets utrikespolitiske taleskvinna Birgitta Ohlsson. Hon hade interpellerat till Bildt med den otåliga frågan om vad Sverige och vår ambassad sysslar med på Kuba. Och Ohlsson kände sig nöjd:

– Naturligtvis gör det sig inte i denna kammare att beskriva detaljerat på vilket sätt Sverige genomför demokratistöd till Kuba, sa folkpartistiskan som Venezuelas president förmodligen skulle ha karaktäriserat som en “Pittiyankie”.

“Spioncentral” eller diplomatisk beskickning i Havanna?

 

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) sa till den kristna tidningen Världen Idag [1] den 29 augusti förra året att “Av naturliga skäl går vi inte in på till vilka länder denna typ av bistånd ges eller vilka summor det handlar om. Därutöver har vi inget mer att tillägga”. 

Sidas pressekreterare Anders Maxson sa att Sida inte har någon verksamhet för Kuba. Men Sidas budgetunderlag för 2011-2013 beskriver “ett mindre program för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Kuba”, dock utan att ange några kronor och ören.

Men Världen Idag ger sig inte utan skriver att “en del av demokratibiståndet verkar gå direkt genom Sveriges ambassad i Havanna. Detta är till exempel en av de utländska beskickningar dit oppositionella kubaner kan vända sig för att använda en dator gratis och utan att riskera att lämna digitala fotspår efter sig. Att ambassaderna skulle vara navet för det svenska stödet till “demokratiska dissidenter och medborgerliga demokratirörelser” i länder som Kuba, signalerade Gunilla Carlsson redan 2008”.

Vad Världen Idag inte nämner är att svenska myndigheter är så förtegna beror på att denna typ av bistånd, för att ändra ett lands politiska system, är olagligt, såväl i Sverige som i Kuba. “Undergrävande verksamhet”, brukar det kallas. Men inget av partierna i riksdagen, från M-V, har något att erinra. Enigheten är nästan rörande för de kallar alla Kuba för en “diktatur”. Jonas Sjöstedt (v) lägger till “politisk diktatur”.

USA:s NGO i Georgien tog över presidentposten

 

I november 2003 tvingades den georgiske presidenten Eduard Sjevarnandzes att avgå som Georgiens president trots att han vunnit valet. En skickligt genomförd kampanj av USA-finansierade NGO:s som talade om “massivt valfusk” tvingade fram Sjevardnasjevs avgång den 23 november.

NGO:n Liberty Foundation skapades av det Republikanska Internationella Institutet, IRI, som aktivt backade upp “Rosornas revolution”. Fram till i maj 2003 leddes Liberty Foundation av den i USA utbildade advokaten Mijail Saakachvili.

Händelserna i Georgien blev en prototyp för kommande konspirationer utan att USA behövde intervenera militärt. Den nye georgiske presidenten blev i valet i januari 2004 just Micheil Saakasjvili. Han visade sin tacksamhet mot USA och lät 2000 georgiska soldater utbildas av USA för att sedan sättas in i kriget i Irak. Sedan 2003 är Georgien en pålitlig utpost för Pentagon mot grannen Ryssland.

Arbetsmanualen innebar att Liberty Foundation påstod att ett massivt valfusk hade genomförts samtidigt som man rapporterade om grova övergrepp av de mänskliga rättigheterna. Väst sög i sig absolut allt och rapporterade fullständigt kritiklöst. Internet och de sociala nätverken gjorde debut med en enorm framgång.

Bush och Mijail Saakachvili efter “Fullbordat Uppdrag”

Från Georgien till Kuba

 

Den 15 juli 2012 skickade Aron Modig, ordförande för svenska kdu och medlem av kristdemokraternas högsta ledning, ett Twitter från Georgien. I det  berättade han att han skulle träffa representanter för IRI samt en representant för NDI, demokraternas motsvarighet till republikanernas IRI. I Latinamerika är de betraktade som förtäckta civila organ för CIA. De finansierar projekt som syftar till att stödja USA:s utrikespolitik eller konspirera mot progressiva regeringar, som till exempel Venezuela eller Bolivia.

Tre dagar senare, den 18 juli Twittar Modig från Madrid där han berättar att han har träffat ungdomspolitiker från Partido Popular (PP). Den 19 juli skickar Modig sitt sista Twitter innan han går på planet till Havanna och skriver att han ”lämnar Twitter för några dagar”. Samma datum registreras Modig av passpolisen när han landar i Havanna.

Med tanke på tidsaspekten reste Modig sannolikt, efter träffen med USA-representanterna, direkt från Georgien till Madrid. Där träffade han Angel Carromero, tredjemannen i spanska högerns ungdomsförbund Nya Generationer. “Turistresan” till Kuba köpte Modig INTE i Stockholm utan på en resebyrå i Madrid som är auktoriserad att utfärda turistvisum till Kuba.

Den 22 juli, läggs Modig in på det allmänna sjukhuset i staden Bayamo, 70 mil från Havanna efter att han och Carromero kraschat hyrbilen mot ett träd. I baksätet dödas dissidenterna Oswaldo Payá och Harold Cepero från den kristdemokratiska grenen på Kuba.

Indraget körkort efter 40 trafikförseelser

 

Ángel Carromero

Om du skulle resa med en bil i 100 km i rät vinkel från Havanna mot Miami skulle det ta 3,38 timmar. Det är 363 kilometer eller 226 miles, som jänkarna säger. Aron Modig, kdu:s ordförande och hans spanske politiske frände från Partido Popular, Angel Carromero, hyrde en bil i Havanna och blåste iväg 700 kilometer söderut på Kuba och tvärnitade dramatiskt i närheten av staden Bayamo när asfalten och det politiska uppdraget upphörde.

Sällskapet hade startat klockan 6 på morgonen i Havanna och hade avverkat 70 mil på åtta timmar när den spanske ungdomspolitikern i 120 km:s fart nonchalerade skylten om “Vägarbete och Högsta Fart 60 km” och tvärbromsade på vägen som hade förvandlats från asfalt till grus. Bilen gick i rasande fart med baken före in i ett träd vid vägkanten. I Spanien hade myndigheterna två år tidigare tröttnat och dragit in Carromeros körkort efter 40 trafikförseelser.

Den kraschade bilen de två i baksätet dödades.

En vecka senare framträdde Modig på en presskonferens i Havanna där han bad om ursäkt för att ha rest in i Kuba på ett turistvisum utfärdat i Madrid och ha överlämnat 4.000 euros till dissidenten Oswaldo Payá. Enligt Modig gjorde han det efter “instruktioner från mitt parti”.

Carromero dömdes till fyra års fängelse på Kuba i en rättegång som den spanska ambassaden betraktas som helt korrekt. Den spanska högerregeringen föreslog den kubanska regeringen att ingå ett avtal som betydde att Carromero kunde avtjäna sitt straff i Spanien, och vice versa. Den kubanska regeringen accepterade och Carromero placerades i spanskt fängelse. Ingen tvekar om att han snart ska släppas på fri fot.

Modig dementerar USA-kontakter inför Kubaresan

 

Aron Modig på presskonferens i Havanna

Efter många telefonsamtal till kdu, kd och partiets internationella center, KIC, alla utan något gensvar eller undvikande svar om att “skicka mig dina personuppgifter och frågor så hör vi av oss”, lyckas jag nå Modig på hans mobiltelefon en fredagskväll.

* Vad handlade ditt samtal med USA-representanterna i Georgien om en vecka innan kraschen på Kuba?

– Det handlade om det politiska läget i Georgien. De (IRI och IDN) har ju representation i Georgien och många platser i världen.

Han dementerar att hans planerade kubaresa diskuterades med amerikanarna under sitt besök i Georgien. Men han blir tyst en lång stund när jag frågar honom om han hade något möte med representanter för USA-organ inför resan till Kuba han genomförde i december 2009.

– Nä, inte inför själva resan. . . , säger han med en underlig ton i rösten.

Då var uppgiften att lämna över pengar och “utrustning” till “journalister på Kuba”. Han kan inte minnas exakt hur mycket pengar det var eller vad det var för utrustning, men säger att det bland annat var “böcker om journalistik” han överlämnade. Det hölls också “supportmöten” för de kubanska dissidenterna.

Det europeiska nätverket och spindeln i KIC

 

Parlamentsledamoten Pablo Casado Blanco är ordförande för Partido Populars ungdomsorganisation Nya Generationer. Han innehar också den höga posten som VU-ledamot för PP:s Madridavdelning och ett förflutet som före detta politisk rådgivare till José Maria Aznar.

Han utpekas för att ha instruerat Angel Carromero att ta kontakt med CAYETANA MURIEL AGUADO som arbetar på Kristdemokratiskt Internationellt Center (KIC) i Stockholm. Hon är också spanjorska och figurerar inte offentligt bland de tio anställda på KIC.

När jag ringer upp växeln på kristdemokraternas centrala kansli, där även KIC har sitt kontor, säger receptionisten att Cayetana Muriel inte finns på växelns telefonlista. Men efter en intern sökning hittar hon Muriel.

Kort efter kraschen på Kuba den 22 juli 2012, försvann hennes adress och telefonuppgifter från Eniro. Men växeltelefonisten har som alla anställda på KIC, kd eller kdu order om att inte uttala sig om något som handlar om Modig, Kuba och kraschen.

Enligt flera spanska och kubanska källor utgör Cayetana Muriel Aguado en förbindelselänk mellan KIC och den spanska NGO:n Solidaridad Española con Cuba (SEC), “Spansk Solidaritet med Kuba”.

Denna organisation anses av kubanerna vara spindeln i det Europeiska Nätverket tillsammans med den tjeckiska Stiftelsen Oponti. De har uppgiften att samordna kampen mot den kubanska regeringen i Europa. Dessa två organ finansieras av Freedom House, USAID, NED, IDI och IRI.

Spanien och Sverige har allt mer tagit över fler av Miamis uppgifter eftersom Europa inte har ett lika skamfilat anseende som USA och de kuban-amerikanska högerextrema organisationerna i Miami.

SIDA:s och CIA:s mål

 

USA:s regeringar har sedan de första månaderna av revolutionens seger på Kuba på olika vägar försökt störta regeringen i Havanna. Denna besatthet har förkastats av omvärlden. I stället har Kubas isolering luckrats upp allt mer, framför allt efter att Latinamerika integreras och blir allt mer oberoende i förhållandet till USA. Framväxten av ett oberoende och suveränt Venezuela har också betytt mycket för att stå emot USA:s mål att störta regeringen i Havanna.

Men med Fidel Castros insjuknande 2007 intensifierades och breddades försöken att störta den kubanska revolutionen.

IRI är en del av den flora av olika USA-organ som får anslag från USA-kongressen. En del av dessa anslag är offentliga medan andra är hemliga.

Så också i Sveriges riksdag och hos SIDA.

I IRI:s gemensamma arbetsplan med USAID för tiden 27 augusti 2008-26 augusti 2009, slog det hemliga programmet fast att IRI ska stöda sig på europeiska medlemmar så som Spansk Solidaritet med Kuba och den tjeckiska Stiftelsen Pontis. Dessa anses av IRI ha större erfarenhet av “mobila kommunikationer” och de båda organisationerna ges av IRI uppgiften att förbereda personer som valts ut i Latinamerika för vidare aktioner på Kuba. På det här sättet ska IRI integreras i turistströmmen till Kuba för att bryta upp den gällande politiska ordningen på ön.

Så ser USA:s öppna ekonomiska stöd till olika antikubanska rörelser och personer externt och
internt på Kuba. Bland dem den tjeckiska Stiftelsen Pontis. Vid sidan av detta stöd har
CIA och State Departement ett hemligt ekonomiskt stöd på miljoner dollar.

Kommunikationsutrustning för underrättelsetjänster

 

Denna sammanfattning av IRI:s operationer mot och på Kuba gjorde journalisten Luis Miguel Rosales den 19 april 2012, det vill säga fyra månader innan Modigs och Carromeros “Uppdrag Kuba”.

 

I de två artiklarna som beskriver IRI:s subversiva verksamhet mot en suverän stat, vilken man får sympatisera med eller önska livet ur, konstaterar han att ett av de främsta målen för IRI är att samla in uppgifter och analyser om Kuba för att senare ska behandlas “av USA-regeringens olika underrättelsetjänster”.

De mest prioriterade uppgifterna, enligt IRI:s kvartalsrapport 1 januari-31 mars 2009, åtta månader innan Modigs första resa, handlar om att införskaffa information över hur de kubanska myndigheterna lyckas att utveckla Informationstekniken, det vill säga i första hand Internet och hur kubanerna har utvecklat ett teknologiskt oberoende från USA, bland annat med att massivt utnyttja operativsystemet Linux.

“Det handlar om information som är mycket känslig och till stor nytta för CIA. Den skulle kunna ge USA:s regering möjlighet att inte bara tillämpa blockaden, som förhindrar Kubas utveckling av informationsteknologin, utan även framställan av dataprogram för att användas i cyberattacker mot nätverk och informationssystem som vårt land (Kuba) kan utveckla”, sammanfattade den kubanske journalisten Luis Miguel Rosales.

Enligt den gemensamma arbetsplanen för IRI-USAID:s agenter ska de oppositionella på Kuba tränas i att kryptera sina kommunikationer via internet. För att uppnå dessa mål föreslog dokumentet en distributionsplan av Satetellittelefonen BGAN. Dokumentet medger att utrustningen måste hitta vägar för att överlämnas till de oppositionella med en extrem försiktighet och omsorg. Utrustningen används endast av amerikanska underrättelsetjänster.

 

 KIC:s plan för Modigs operation på Kuba

 

Enligt det kubanska kommunistpartiets dagstidning Granma den 31 juli 2012, var det Annika Rigö som överlämnade pengar och en mobiltelefon med en inprogrammerad telefonlista till Aron Modig, allt enligt en utarbetad plan.

Rigö är generalsekreterare för KIC. Enligt planen skulle också Modig-Carromero bidra till att organisera en ungdomsorganisation på Kuba till stöd för den kubanske Oswaldo Payós rörelse. Jag försökte flera gånger nå Rigö för en kommentar men utan resultat.

Granma nämner inga källor men det är möjligt att Carromero eller Modig hade lämnat mer detaljer för resans innehåll under polisförhören. Till mig säger Modig att han hade 4000 euros som han överlämnade men nämner ingen programmerad mobiltelefon.

I dokumentet skriver IRI rent ut att ett av de främsta målen för IRI:s arbete är insamlingen av information och analys om Kuba som därefter ska överlämnas till “USA-regeringens underrättelsebyråer”, bland dem CIA av flera.

615.500 dollar från Republikanerna

 

I ett annat IRI-dokument för september 2008-december 2009, samma månad och år som Modig reste första gången till Kuba, anslog IRI 615.500 dollar till den spanska Stiftelsen Solidaridad Española Con Cuba (IRI-SEC).

Dokumentet nämner erfarenheterna från Ukraina och Georgien. Minns att Modig befann sig i Georgien när han träffade representanterna för IRI-NDI bara några dagar innan avresan till Kuba.

Stiftelsen Solidaridad Española Con Cuba leds av Ricardo Carreras. Han är utexaminerad på George Washington-universitetet i USA och anklagas av kubanerna för att där ha låtit sig ha rekryterats och inlett sin tjänst hos CIA. I flera år arbetade han som “oberoende konsult” för USA-vänliga regeringar och politiska kandidater i Latinamerika. Som kronan på verket utsågs han till politisk samordnare på USA:s Handelskammare i Bryssel.

2005 grundade han Solidaridad Española con Cuba, SEC, med “finansiering av sina gamla uppdragsgivare”. Han har gjort flera resor som “turist” till Kuba där han har samordnat sitt arbete med den politiska oppositionen.

Men de viktigaste resorna Carrera har genomfört är till länder som bland annat Mexiko, Argentina, Dominikanska Republiken för att rekrytera personer som bland de talrika turistgrupperna till Kuba. IRI-dokumentet där 615.000 dollar anslås till SEC beskriver detaljerat hur många personer bör resa och vilken utrustning de för med sig för att fylla arbetsplanen för att störta regeringen i Havanna.

Nätverket Mexiko-Miami-Madrid

 

I mars 2012 anlände åtta mexikanska turister till Havanna. Det återstod bara några dagar innan Påvens besök på Kuba. Men mexikanerna var varken intresserade av Påven eller att ta del av Kuba som ett turistparadis. Målet var att orsaka protester på Havannas gator under påvebesöket, sprida flygblad och orsaka förvirring, skrev kommunistpartiets dagstidning Granma den 31 juli 2012 med anledning av Modigs och Carromeros uppdrag på Kuba, som inträffade fem månader efter mexikanernas planerade protester.

Fyra av mexikanerna greps och “erkände att de hade betalats, tränats och instruerats av Orlando Gutiérrez Boronat”, från exilorganisationen “Directorio Democrático Cubano, i Miami för att genomföra operationen”.

De uppgav även att “chefen för operationen i Mexiko var René Bolio Hollarán, före detta senatorssuppleant i dåvarande regeringspertiet PAN (Partido de Acción Nacional), med nära kopplingar till maffian i Florida”.

Vem ifrågasätter att spanjoren Ricardo Carreras också har ett finger i spelet i rekryteringen av mexikanerna eftersom han utgör en bricka i USA:s, IRI:s, NDI:s och CIA:s försök att störta regeringen i Havanna?

Svensk lag skulle ge Modig två års fängelse

 

Sedan två år pågår det ett projekt för att knyta samman Kuba med det sydamerikanska fastlandet. Om en vecka, den 4 juni, kommer 118 internetkaféer öppnas över hela Kuba. En 160 mil lång kabel mellan Venezuela och Kuba kommer att göra Kuba oberoende av USA:s dyra satelliter som fram till den 4 juni har gett Kuba tillgång till Internet. Denna frigörelse, som CIA med alla medel försöker förhindra, kommer innebära ytterligare en spik i den 50 år gamla blockaden.

Om Modig, Kdu och kd spelar med i detta spel som kurirer för CIA vet bara de nämnda. Att de är politiska språkrör för samma interventionspolitik i Kuba råder det inget tvivel om, inte ens de själva dementerar detta även om de använder ett annat språkbruk än högerextremisterna i Miami.

Modig sa till Idag Världen att “Vårt politiska system är en av de mest välfungerande demokratierna i världen, och all erfarenhet och kunskap om det systemet är oerhört värdefull”.

Om detta ger honom rätt att påtvinga ett annat folk hans syn på demokrati, är en annan sak. När frågorna till Modig kom in på vad svensk lagstiftning säger om mottagande av pengar från utländsk makt, ville han inte fortsätta intervjun.

Jens Aron Modig i Havanna. Efter tio dagar släpptes han, trots att han enligt svensk lag
skulle ha dömts till två års fängelse.

Brottsbalken (19:13) slår fast att “Den som av främmande makt eller från utlandet av någon som handlar för att gå främmande makt tillhanda tar emot pengar eller annan egendom för att genom utgivande eller spridande av skrifter eller på annat sätt påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller någon av grunderna för rikets statsskick eller i någon angelägenhet som har betydelse för rikets säkerhet och som det ankommer på riksdagen eller regeringen att besluta om, döms för tagande av utländskt understöd till fängelse i högst två år.” Lag (1981:1165).

Oswaldo Payá, dissidenten som dödades i baksätet på hyrbilen, tog från Aron
Modig emot 4000 euros eller 34.554 svenska kronor. Den 12 april 2002,
skickade Payá ett lyckönskningstelegram till “Venezuelas hjältemodiga folk”
där han lyckönskade det för att ha störtat den folkvalde presidenten Hugo Chavez.
Men som många baktalare av Venezuela, “dansade” han “innan orkestern kom”.
Den 13 april reste sig Venezuelas folk och återinsatte Chavez på presidentposten.

Händelsen visar vilka politiska kretsar som Modig, kdu, kd, Bildt och det
svenska politiska etablissemanget i riksdagen finansierar på Kuba.

Om Sverige har en sådan glasklar lagstiftning så varför förneka denna rätt till andra stater?

 

“Det är rimligt att personer och organisationer som ekonomiskt stödjer organisationer som är uppsatta på EU:s lista över terrororganisationer får stå till svars för det i ett rättssamhälle”.

Det säger Kd:s pressekreterare Fredrik Hardt på min skriftliga fråga vad han anser om fängelsestraffen på 5-6 månaders fängelse mot ett antal medlemmar från den danska organisationen Uppror. De stod som ansvariga för insamlandet och överlämnandet av 7000 dollar till det palestinska vänsterpartiet PLFP samt den colombianska FARC-gerillan. Pengarna gick till en grafisk verkstad respektive en radiostation.

Exemplen Kuba, Palestina och Colombia är intressanta för de illustrerar hur lagstiftningen kan politiseras beroende på hur styrkeförhållandena ser ut i världen.

Å ena sidan stöder en stat och regering, som den svenska, störtandet av en annan stat där “duttiga idioter” som Modig helgonförklaras av sina egna och medierna som inte går på djupet kring internationella lagar eller ens den egna författningen.

Å andra sidan fängslas solidaritetsarbetare för att de ger sitt stöd till den folkliga kampen mot folkmordsregimen Israel och världsmästaren i brott mot de mänskliga rättigheterna i den statliga terrorismens Colombia.

Styrkeförhållandena i världen har onekligen förändrats sedan Sovjetunionens kollaps för drygt 20 år sedan.

Dick Emanuelsson

[1] http://www.varldenidag.se/nyhet/2012/08/29/Stodet-som-finns-men-knappt-syns/

 

Bakgrund KIC

KIC kanaliserar i huvudsak fem projekt varav Kuba är ett. Organisationen har en stor stab, inte mindre än tio heltidsanställda, uppger Ylva Jansson, ekonomiskt ansvarig. Mer vill hon inte säga mer utan hänvisar till pressekreteraren Fredrik Hardt.

Denne vill heller inte uttala sig verbalt utan vill ha frågorna via e-post. En dag senare får jag svar och Hardt säger att KIC disponerar och kanaliserar riksdagens partimärkta stöd till utlandet som uppgår till 2,5 miljoner kronor för Kd.  “Därutöver har KIC beviljats ytterligare 13,4 miljoner ur den konkurrensutsatta delen av PAO-stödet. Detta gäller KIC:s arbete i ett antal afrikanska länder, skriver Hardt.

Han säger att KIC:s kubaprojekt får “en marginell del av anslagen” eftersom “organiserad oppositionell verksamhet i landet” inte existerar. Han hävdar också att pengarna används för utgifter i Sverige.

Att KIC skulle förfoga över en icke offentlig del av anslaget som går till kristdemokraternas kontakter på Kuba förnekar han.

Han menar också “det är rimligt att personer och organisationer som ekonomiskt stödjer organisationer som är uppsatta på EU:s lista över terrororganisationer får stå till svars för det i ett rättssamhälle”, på frågan vad han anser om fängelsestraffen som utdömdes i Danmark mot ett antal medlemmar från organisationen Uppror som samlade in pengar till en grafisk verkstad för palestinska PFLP samt bidrag till en radiostation för den colombianska FARC-gerillan.

Dick E.