Stenergard ger
Trump frisedel att invadera Kuba
AV
DICK EMANUELSSON
STOCKHOLM
/ 2026-08-10 / I ett fem sidor långt dokument [1]
lägger det svenska utrikesdepartementet och den svenska högerregeringen fast sin
linje under de kommande fem åren i sitt förhållande till Kuba. Kuba har sig
själv att skylla för att USA nu lägger snaran om halsen på det kubanska folket.
Det är den outtalade slutsatsen av dokumentet, som andas en brutal cynism som
inte har någon historisk motsvarighet i svensk utrikespolitik.
Inte
på en enda rad nämns att den karibiska ön är totalt blockerad, inte bara i form
av att USA:s militära armada inte tillåter att enda droppe olja lossas på ön.
Hela det finansiella systemet och dess handelsrelationer är nästan totalt paralyserade.
Sju tusen (7000) containers är fast på olika platser i världen, främst i
Jamaicas hamn för att de berörda rederierna har fått ultimatum; ”om ni lossar containrarna
i Havanna kan ni glömma att gå på någon USA-hamn i framtiden. Samma med banker,
företag, organisationer, med mera; Kuba ska strypas, sakta men säkert till
sista andetaget.
Fascisterna
i riksdagen
Och
det är där som svensk utrikespolitik anno 2026, om den nu hade haft politiskt ståndaktiga
och principfasta ballar eller stockar hade markerat mot pirat- och gangsterregimen
i Vita Huset;
”Vi respekterar
folkrätten och FN:s principer, inte den starkes rätt att sätta sig över dessa
principer och internationella konventioner”.
Men
från tvåbarnsmamman Stenergard (m) finns det ingen solidaritet för bebisarna
som dör i kuvösen i Havanna när det nationella elnätet slås ut i brist på
diesel till värmekraftverken. Medan det fascistoida SD:s riksdagsmän i riksdagens
talarstol flämtande talar om vikten av att den kubanska diktaturen måste
störtas, ger högerregimen i Rosenbad i praktiken Trump sin välsignelse dagen
han bombar Havanna och förbereder en invasion, likt den han gjorde för sju
månader sedan när Caracas bombades. Inte ett knäpp från Rosenbad eller UD.
Nä,
Stenergard reser hellre till Tel Aviv och skakar den av palestinskt blodbesudlade
handen på Israels utrikesminister Gideon
Saar, som efter den kvinnliga högerministerns besök sammanfattade besöket på sitt
X-konto:
”Dialogen
mellan Israel och Sverige och relationen mellan våra länder blir bättre och
bättre. Jag berömde Sverige för det viktiga beslutet att stoppa bidrag till
UNRWA. Vi kommer att fortsätta stärka vänskapen mellan våra länder.”
–
Det är inte värdigt Sverige att ha en utrikesminister som reser till Israel
under ett pågående folkmord, sa Håkan Svenneling, Vänsterpartiets
utrikespolitiska språkrör i riksdagen till Aftonbladet de 26 mars förra året, 2025
[2].
 |
| När siffran 50 000 döda i Gaza hade passerats, flög Sveriges utrikesminister, tvåbarnsmamman Maria Malmer Stenergard till Tel Aviv och gratulerade. . ., förlåt, skakade hon hand med ockupationsmaktens utrikesminister. |
Invasionen
kan ”förändra”
I
det femsidiga dokumentet, ”Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med
Kuba 2026-2031”, anser Stenergard att ”Kuba har huvudansvaret för sin egen
utveckling”.
”Kuba
har de senaste åren befunnit sig i en djup och mångdimensionell kris, präglad
av brist på energi och drivmedel samt mycket låga nivåer av investeringar i
produktion, infrastruktur och offentliga tjänster. (…) Inget finansiellt stöd
ska dock utgå till den kubanska staten eller kubanska myndigheter. (…), menar
den moderata ministern.
- Vem försöker Stenergard föra bakom ljuset?
- Varför finns det ”brist på energi och drivmedel”?
- Varför försöka begå våld på folks förstånd?
I
stället ger hon `Narco´ Rubio & Donald Trump en vink om att från Rosenbads
och Arvfurstens Palats kommer inga protester om och när USA attackerar och
invaderar Kuba. Och för det har det femsidiga dokumentet ett flexibelt svar:
”Genomförandet av
strategin kan under strategiperioden anpassas utifrån politiska och ekonomiska
omständigheter och eventuella förändringar i Kuba”.
Under
rubriken ”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt, hävdar
UD-skrivarna att ”internationellt stöd kan dock spela en katalytisk roll för
att stärka demokratisk utveckling och mänskliga fri- och rättigheter och stödja
en öppning av landets ekonomi. (…) Sida får indikativt använda ca 10 miljoner
kronor per år för verksamhet inom ramen för strategin för Kuba 2026–2031. Det
faktiska årliga beloppet beslutas i regleringsbrevet för respektive år. (…) Inget
finansiellt stöd ska dock utgå till den kubanska staten eller kubanska
myndigheter”.
 |
| Över 26 000 ukrainska och vitryska barn fick behandling på Kuba för sina strålskador från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. På bilden en playa i Kuba med en jämnårig kubansk idrottare. Vem är kriminell, Kuba eller mannen som representerar en stat som med alla medel försöker strypa/kväva den humanitära hjälpen från Kuba? |
Modigs
(kdu) rätt att störta regeringar
Det
är inte första gången som en svensk regering infiltrerar och överlämnar
finansiella medel till de politiska krafter som sedan 1959 har velat störta den
kubanska regeringen och dess val av politiskt och ekonomiskt system.
Om
någon minns 2012 när KDU:s ordförande Jens Aron Modig och hans spanske kollega Angel Carromero,
tredjemannen i den spanska högerns ungdomsförbund Nya Generationer (Partido Popular, PP) gjorde en “turistresa”
till Kuba [3].
I plånboken hade Modig 50,000 kronor, eller
4000 euros som han diskret överlämnade till det kristdemokratiska kubanska kd-partiet
i Kuba, som i princip bara bestod av familjen Payaá. Dessvärre körde spanjoren
mot ett träd efter en nattlig bilresa från Havanna till Bayamo och Payaá och
hans partikamrat, bägge i baksätet omkom i kraschen medan Modig satt och sov i
förarsätet.
Men skulden lades naturligtvis på den kubanska
säkerhetstjänsten, inte på den galne spanjoren som efter 40 trafikförseelser fick
sitt körkort indraget i Spanien.
De 50,000 kronorna hade Modig fått från den
svenska statens bidrag till riksdagspartierna ungdomsförbund som ger generösa
bidrag till sina ”brodersförbund” ute i världen.
När jag
intervjuade Modig en fredagskväll, efter att han släppts från fängelset i Kuba
som ytterst ansvarig för att två kubanska medborgare dödades i den vårdslösa
körningen med hyrbilen, sa han, när frågorna kom in på vad svensk lagstiftning
säger om mottagande av pengar från utländsk makt som kan ge två års fängelse, då
ville han inte fortsätta intervjun utan hänvisade till att han skulle äta kvällsmiddag
med tjejen.
 |
| De två "demokratiska regimförändrarna", i själva verket två speglar av en europeisk nykolonial inställning. |
Den svenska
högerregeringen erkände öppet 2012 att den hade en hemlig politisk och
ekonomisk agenda för ett regimskifte på Kuba.
– Jag vill inte gå
längre än så när det gäller att beskriva vad vi kan göra och vad vi kanske till
och med gör på Kuba. Det lämpar sig, av skäl som är relativt lätt insedda, inte
för ett riksdagsprotokoll, sa utrikesminister Carl Bildt i juni 2007.
Biståndsminister
Gunilla Carlsson (m) sa fem veckor efter Modigs krasch på Kuba till den kristna
tidningen Världen Idag (*) att “av naturliga skäl går vi
inte in på till vilka länder denna typ av bistånd ges eller vilka summor det
handlar om”.
Sidas pressekreterare
Anders Maxson uppgav att Sida inte har någon verksamhet på Kuba. Men Sidas
budgetunderlag för 2011-2013 beskriver “ett mindre program för att främja
demokrati och mänskliga rättigheter i Kuba”, dock utan att ange några kronor
och ören, mottagare eller konkret innehåll.
Men Världen
Idag ger sig inte utan skriver att “en del av demokratibiståndet
verkar gå direkt genom Sveriges ambassad i Havanna. (...) Att ambassaderna
skulle vara navet för det svenska stödet till `demokratiska dissidenter och
medborgerliga demokratirörelser` i länder som Kuba, signalerade Gunilla
Carlsson redan 2008”.
Slutsatserna
från Världen Idag är i praktiken ett konstaterande att om
utlänningar verkar för att ändra ett lands politiska system så är det olagligt.
Det kallas för “undergrävande verksamhet” i såväl Sverige som på Kuba.
ENLIGT DET
KUBANSKA kommunistpartiets
dagstidning Granma den 31 juli 2012, var det Annika Rigö, generalsekreterare
för KIC, som hade organiserat Modigs resa. Hon överlämnade pengar och en mobiltelefon
med en programmerad telefonlista på namn till Modig. Enligt planen skulle
Modig-Carromero bidra till att organisera en ungdomsorganisation för Oswaldo
Payás rörelse.
 |
KIC:s Annika Rigö, kubanen Alexis
Gainza och Victor Olmedo. |
`Regimförändrarnas´
pengar
Enligt
UD-dokumentet ska Sida i ”genomförandet av verksamheten särskilt beakta
följande: Sverige kan genom ett starkt kontaktnät och långvarigt engagemang
spela en viktig roll i att stötta demokratiska förändringsaktörer”, [läs
regimbytesaktörer]. ”Verksamheten inom strategin ska därför bidra till att
stärka organisationer, aktörer och nätverk som på olika sätt verkar för
mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer”.
Och vilka är
dessa? Det förtäljer inte Stenergards politiska ”sakkunniga” på UD.
[1]
https://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/utrikesdepartementet/landsstrategier/strategi-for-sveriges-utvecklingssamarbete-med-kuba-2026-2031.pdf
[2] https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/pPvdjX/utrikesministern-pa-hemlig-resa-i-israel-far-kritik-pa-hemmaplan
[3]
https://cubadick.blogspot.com/2013/02/v-behaviorurldefaultvmlo.html?m=0
 |
| Journalisten Maria Sandblad och psykologen Kristina Hillgren framför riksdagen. FOTO: DICK EMANUELSSON |
Kristina
Hillgren, auktoriserad psykolog och professor skriver i ett öppet brev till
den svenska ambassaden i Havanna, som svar på ambassadens publicering av ett kort
referat av UD:s inställning, att ”ambassaden i Havanna ser en blodtörstig
ligist trampa på sitt offer, ett land som svälter. Och åskådaren skanderar: ”Vi
hjälper dig, men provocera inte den mäktige mannen som håller stöveln på halsen”.
Bödeln blir, om inte ett offer, så ändå ursäktad. Det är svensk utrikespolitik 2026:
Öppet
Brev
Stockholm
den 5 augusti 2026
Till
Sveriges ambassad i Havanna, Kuba, med anledning av uttalandet som ambassaden
publicerat på Facebook
USA
har blockerat oljeimporten till Kuba, med förödande konsekvenser för hela
samhället.
Svenska
ambassaden i Havanna riktar inte sin kritik mot angriparen USA utan mot offret
Kuba och förkunnar att Sverige kan fortsätta att bidra till privatiseringen av
landet och dess demokratiska utveckling. Detta är höjden av cynism!
Ambassaden
i Havanna ser en blodtörstig ligist trampa på sitt offer, ett land som svälter.
Och åskådaren skanderar: ”Vi hjälper dig, men provocera inte den mäktige mannen
som håller stöveln på halsen.”
Vilken
skam! Rätta. Gör det rätta.
Rikta
blicken mot orsaken till lidandet. Visa det moraliska mod som denna situation
kräver. Försvara internationell rätt, mänsklig värdighet, Kubas suveränitet och
det kubanska folkets rätt att leva utan USA:s blockader, utan avbrott i
oljeförsörjningen och utan inblandning i Kubas inre angelägenheter.
Att
vara tyst inför orättvisor är inte neutralitet. Det tar sida. Välj rätt sida.
Med
vänlig hälsning,
Kristina
Hillgren
Auktoriserad psykolog och professor, med
professionella kontakter med Kuba sedan 2001
