Svensk-kubanska 60 år (5): Kuba presenterar läkemedel mot alzheimer

/ Kuba / Av dickema51@yahoo.com.mx

FOTO: Leslie Perez Ruiz, under sitt föredrag om utvecklingen av det kubanska läkemedlet NeuralCIM mot alzheimer på Svensk-kubanskas 60-årsjubileum

När Sverige och Kuba hade ett utbyte av forskare som gynnade de bägge folken

AV DICK EMANUELSSON

GÖTEBORG / 2026-10-10 / Kuba kan nu presentera tre läkemedel mot/eller som bekämpar och bromsar alzheimer, lungcancer och diabetesfot. Den glädjande nyheten förmedlade Leslie Pérez Ruiz, postdoktor och kubansk forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett föredrag i lördags, under Svensk-kubanskas 60-årsjubileum.

Presentationen handlade främst om hennes Alzheimerforskning. Kuba har nu patenterat sitt läkemedel vilket de även gjort med frågan om lungcancer och det framgångsrika Hebertprot-P. Detta medel har minskat amputeringar av diabetesfot med 70 procent i de 30-tal stater där det har registrerats och fått certifikat att användas.

Kubas framsteg inom läkemedelsindustrin är slående och egentligen häpnadsväckande med tanke på under vilka förhållanden och omständigheter den karibiska ön befinner sig, belägrad av USA:s kriminella blockad.

Alzheimers, Parkinsons och ataxi

”NeuralCIM är ett neuroprotektivt (nervskyddande) läkemedel som visar positiva resultat hos patienter med Alzheimers, Parkinsons och ataxi. Det är en nässpray, vilket gör det enkelt att administrera och använda. Läkemedlet förlänger livet på cellerna i nervsystemet, vilket mildrar symtomen och bromsar sjukdomsförloppet”, sammanfattar det kubanska forskningscentret Centre for Molecular Immunology (CIM), en av de institutioner som är involverade i forskning och utveckling av NeuralCIM.

Läs mer: Kubas pionjärarbete mot diabetes och amputeringssågen
https://dickema.com/videoreportage-kubas-pionjararbete-mot-diabetes-och-amputeringssagen/

REDAN 1986 GRUNDADES Centrum för Genteknik och Bioteknik i Havanna, CIGB (Centro de Ingeniería Genética y Biotecnología). Och det är forskningscentrum som till och med Jimmy Carter imponerades av när han besökte det år 2002.

Trots blockaden har det vetenskapliga samfundet i USA visat ett långvarigt intresse för CIGB:s framsteg tack vare dess globalt unika behandlingar. En viktig milstolpe inträffade 2002, då den tidigare amerikanske presidenten Jimmy Carter besökte CIGB:s anläggningar i Havanna och erkände potentialen hos öns vetenskapliga centrum.

I dag är det sällsynt med utbyte eller att kubanska forskare inom sjukvården anländer till Sverige, Leslie Perez är ett undantag. Men på 1980-90-talet var utbytet livligt.

Även ett ekonomiskt lokomotiv

I slutet av 2014 gjorde jag en omfattande intervju med Manuel Raices, forskare och en av de då fyra direktörerna på Centrum för Genteknik och Bioteknik i Havanna. I praktiken är det detta centrum som samordnar forskningen på Kuba. Raices var en av utbytesforskarna i Sverige på 80-talet och drömmer om att den tiden borde komma tillbaka, till gagn för bägge länderna.

– Den kubanska biotekniksektorn fungerar till viss del som ett lokomotiv för landets forskning och ekonomi. Det är ingen hemlighet att vår ekonomi är bräcklig – förra året (2013) växte den med mindre än två procent. Men biotekniken växer med över 20 procent årligen, har verksamhet i 57 länder och utvecklar behandlingar som idag är helt unika i världen.

Manuel Raíces, berättar om sin erfarenhet under ett par år i Sverige på 80-talet, ett exempel på det vetenskapliga utbytet mellan Kuba och Sverige som då existerade:

Undertexter på engelska

Sa Manuel Raices, forskare sedan grundandet på Centrum för Genteknik och Bioteknik i Havanna 1986. Han är biolog till yrket och har en doktorsexamen i Molekylärbiologi.

– Jag vågar att säga att jag är en av få kubaner som kan åka skidor, tack vare det intensiva samarbetet vi hade med det vackra Sverige sedan 1986, ett samarbete i ämnet papperstillverkning med biologiska metoder.

”Guldålder för akademiskt samarbete”

Det var så Raices kom i kontakt med den kände och omtyckte professorn Carl Eric Ericsson på STFI-institutet i Stockholm. Därefter anlände den kubanske forskaren till Uppsala universitet och Institutet för biokemi. Där fokuserade han på biokemiska analyser av svampenzymer och hur de bryter ned material från cellulosa och trä (så kallad lignocellulosa).

– Samarbetet och utbytet mellan Sverige-Kuba upprätthölls genom SAREC-byrån (som efter 1995 gick upp i Sida). Jag vågar påstå att det under 1980-talet och åren 1990 var en guldålder för akademiskt samarbete vid flera universitet och städer, mellan Uppsala, Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Kuba. Även med Lunds universitet, understryker Raices.

Forskning mot tumörer och virus

Han menar att det finns forskare och arbetsgrupper som har haft en mycket stark akademisk relation. Det handlar om viktiga forskningslinjer som cancer och användningen av interferoner – alltså de naturliga signalproteiner som kroppens immunförsvar tillverkar för att bekämpa tumörer och virus. Men det handlar också om industriell bioteknik, där man velat förstå varför vitrötesvampar är så effektiva på att bryta ned lignin, det biologiska limmet i växters cellväggar. I det avseendet har utbytet mellan Sverige och Kuba varit av enormt värde för att gemensamt utveckla kunskaper och erfarenheter.

– Det här samarbetet satte ett mönster, som enligt min mening var mycket viktigt för akademisk, vetenskaplig kunskap och bland ledande forskargrupper från Sverige och Kuba, bland andra saker, för jag vågar påstå att det var ett förhållande mellan jämlikar.

Ömsesidigt utbyte

Sverige satt, hävdar Manuel Raices på en enorm kunskapsbank inom grundforskning, framför allt inom ren biokemi. Detta kompletterade på ett kraftfullt sätt de kubanska samarbetspartnernas kompetens, som redan då höll en mycket hög nivå inom genteknik och molekylärbiologi.

– Samarbetet resulterade i flera internationella publikationer, men också i en djup och varaktig vänskap. Dessutom visade det i praktiken hur ett höginkomstland som Sverige och ett utvecklingsland med stark utbildnings- och vetenskapstradition som Kuba kan samarbeta på ett mycket givande sätt – långt bortom bara teoretiska modeller.

– När samarbetet med Kuba genom SAREC avslutades 1996 – om jag inte minns helt fel – tror jag att det finaste minnet vi kubanska forskare tog med oss var den delade sorgen över att det inte fick fortsätta. Men vi respekterade beslutet, och jag tror att den gnista som tändes då faktiskt lever kvar än idag.

Har du fortfarande kontakt med svenska forskare?

– Nej, inte för närvarande. Man sluter fantastiska vänskapsband, men livet rör sig med sin egen dynamik. “The life must go on”, som engelsmännen eller amerikanerna säger. Det är en verklighet.

Intervju med Manuel Raices, en av direktörerna vid Kubas Centrum för genteknik och bioteknik, (Centro de Ingeniería Genética y Biotecnología) IGBC.

UNDERTEXTER PÅ ENGELSKA.

Annat politiskt klimat

Samarbetet med de svenska forskargrupperna hade en avgörande ingrediens: stödet från den socialdemokratiska regeringen. Akademiskt samarbete kräver nämligen politisk vilja. Utan den politiska viljan tvingas forskare – som helt styrs av budgetar och anslag – verka på stenhårda villkor i en alltmer konkurrensutsatt och globaliserad värld, säger den kubanska forskaren, med lite sorg i rösten.

– Dessa faktorer blir helt avgörande för vilka beslut som tas. Den `guldålder´ vi såg under 80- och 90-talen finns tyvärr inte kvar idag. Men trots det finns det fortfarande mycket viktiga forskningsspår som lever vidare.

Vad hände med forskningen på Kuba?

– Den kubanska forskningen fortsatte att utvecklas, drivet av en mycket målmedveten strategi: man bedrev inte grundforskning bara för sakens skull, utan med det uttalade syftet att den skulle leda till färdiga produkter som kom det kubanska samhället till del och gav en betydande effekt på folkhälsan.

– Det som under 80- och 90-talen betraktades som embryot till en spirande kubansk biotekniksektor – som sakta höll på att ta plats på den internationella arenan – är idag en formidabel industri som är djupt respekterad över hela världen.

Landets ”lokomotiv”

– Vi pratar om mediciner som inte ens ett land som Sverige har. Ett exempel är vår behandling av diabetesfot. Den läker svåra sår med extremt hög effektivitet – sår som i vanliga fall nästan alltid skulle leda till amputation.

– Just nu pågår också en helt fantastisk cancerforskning. Vi har produkter under utveckling och registrerade läkemedel som nästan låter som science fiction, men som är en ren realitet. Genom att omsätta grundforskningen i en rak linje till prekliniska och kliniska studier har vi över åtta olika cancerprojekt på gång. Målet är att dessa ska vara registrerade och tillgängliga före 2022, till nytta för tusentals patienter – inte bara på Kuba, utan i hela världen.

Sa den kubanske forskaren för drygt tio år sedan. I dag kan CIGB stoltsera med tre läkemedel mot Covid, ett mot lungcancer och den första stoltheten, Heberprot-P, mot diabetesfot, det enda i världen.

Läs mer:

lördag 5 november 2016

Första kliniska prövningen i USA av ett kubanskt läkemedel mot lungcancer

https://cubadick.blogspot.com/2016/11/forsta-kliniska-provningen-i-usa-av-ett.html

torsdag 19 december 2019

USAID:s svinaktiga kampanj mot den kubanska medicinska insatsen i världen

https://cubadick.blogspot.com/2019/12/usaids-svinaktiga-kampanj-mot-den.html

måndag 25 maj 2020

Kubanskt läkemedel lyckas modulera den dödliga inflammationen som orsakar Covid-19

https://cubadick.blogspot.com/2020/05/kubanskt-lakemedel-lyckas-modulera-den.html

torsdag 2 april 2020

Kubanska hälsovårdskooperanter föredras av ursprungsbefolkningarna i Kanada