 |
| Världens mäktiska stat har inte under mer än ett halvt sekel av blockad kunnat knäcka Revolutionen. |
”De verkliga terroristerna”
1976 släppte proggruppen Nynningen låten ”De
verkliga terroristerna”. Det var den jag kom att tänka på när nyheten om att
USA hade strukit Kuba från sin terrorlista offentliggjordes förra veckan.
Imperiet och cynismen hade lidit ytterligare ett nederlag.
Kuba blev uppsatt på listan 1982. Året därpå minerade
USA:s flottstyrkor Fonsecabukten framför hamnstaden Corinto på det befriade Nicaraguas
Stillahavskust. 1985 invaderade USA:s marinstyrkor den lilla karibiska ön
Grenada, som också hade frigjort sig från imperialistiskt beroende.
Förevändningen för att sätta upp Kuba på
terrorlistan var Kubas beslut att ta emot ett par ETA-flyktingar som dessutom
hade fått grönt ljus av Felipe Gonzalez att bosätta sig på Kuba. Det andra motivet
var att Kuba även hade tagit emot medlemmar från den colombianska
FARC-gerillan. Det motsägelsefulla i det motivet är att FARC stämplades som
terrorister av USA först 1996.
Nelson Mandela hade också äran av att finnas på
samma lista. Först i juli 2008 ströks han från listan. Motivet för hans
”hedersbetyg” grundade sig på att han sedan 1960 ledde ANC och var grundare av
ANC:s väpnade gren Umkhonto we Sizwe.
Den avgörande orsaken till att Mandela släpptes fri samt
nedbrytandet av det förhatliga Apartheidsystemet, berodde till stor del på
Kuba. Den 23 mars 1988 besegrade Kuba den sydafrikanska armén vid staden Cuito
Cuanavale i södra Angola. Det blev inledningen till befrielsen av hela södra Afrika.
Den 11 februari 1990 frigavs Mandela ur fängelset som han hade suttit i 27 år.
Dick
Emanuelsson
