Första kliniska prövningen i USA av ett kubanskt läkemedel mot lungcancer

Det kubanska läkemedlet Cimavax-EGF ska nu börja testas i USA för att bekämpa lungcancern. Det är en stor symbolisk seger för Kuba mot den 52-åriga USA-blockaden mot Kuba.

Första kliniska prövningen i USA av ett kubanskt läkemedel mot lungcancer

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2016-11-04 / Samtidigt som USA lade ned sin röst i FN:s Generalförsamling när frågan om blockaden mot Kuba kom upp, hade New Yorks guvernör Andrew Cuomo ett annat meddelade: USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet (FDA) ger New York-Institutet Roswell Park tillstånd att inleda kliniska prövningar av det kubanska läkemedlet Cimavax-EGF, förmodligen ”den bästa medicinen i världen i dag” i terapi mot lungcancer.

United States Food and Drug Administration (FDA) är USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet med ansvar för mat (för människor och djur), kosttillskott, läkemedel (för människor och djur), kosmetika, medicinsk utrustning (för människor och djur), radioaktivt strålande utrustning samt blodprodukter.

Men det är ingen enkel och snabb process. Tillståndsgivning och registrering av läkemedel i USA tar lång tid. Läkemedlet ska också genomgå noggranna studier som kan utsträckas i 8-10 år.

Nittio USA-patienter

Men nu ska proven inledas i Roswell Park Cancer Institute. Nittio patienter med långt framskriden lungcancer ska avdelas för proverna som ska bestämma den optimala dosen och läkemedlets effektivitet i jämförelse med andra standardbehandlingar vid lungcancer. Blir det framgångsrikt, räknar USA-forskarna att eventuellt kunna använda det vid andra cancerformer så som bröst-, prostata och grovtarmscancer.

Cimavax-EGF har tagits fram av det Molekylära Immunologiska Centret (CIM) i Havanna. Det har applicerats mer än 5000 gånger och forskningen har pågått i över 25 år innan medicinen började produceras i industriell form.

Forskare på det Molekylära Immunologiska Centret (CIM) i Havanna. FOTO: GRANMA.

Förlänger livet

I Havanna och på CIM understryker den kubanske forskaren Kaleb Leon i en intervju med BBC i december 2015 att Cimavax-EGF är ett terapeutiskt vaccin, inte preventiv och kan förlänga livet från det vanliga beskedet på ”sex månader kvar” upp till fem år.

– Lungcancern är en mycket svår sjukdom i vilken överlevnadsgraden i ett långt framskridet stadie är mycket låg. Idén är att förstärka immunsystemet för att dess olika komponenter, som vanligtvis försvarar kroppen mot alla slags saker, attackerar cancercellerna och de proteiner som producerar tumörerna i lungorna. Ett förstärkt immunsystem förhindrar att cancercellerna sprider sig i kroppen.

Hans USA-kollega Kelvin Lee, som är chef för den Immunologiska avdelningen på Roswell Park, bekräftar Leons ord:

– När Cimavax direkt attackerar faktorn för cancerns framväxt, drabbas cancern av ´hunger´ och dess utvecklingstakt dämpas och det förlänger livet för patienten.

– De kubanska experternas ansträngningar för att utveckla detta läkemedel är verkligen anmärkningsvärda, trots det befintliga embargot, säger Kelvin Lee, chef för den Immunologiska avdelningen på Roswell Park.

Mindre sekundära effekter

Lee ser optimistisk på framtiden för det kubanska läkemedlet. Han understryker att de sekundära effekterna också är mycket mindre än de aggressiva traditionella behandlingsformerna för att bekämpa cancern.

– Resultaten visar att livet har förlängts, framför allt för patienter yngre än 60 år. Den genomsnittliga överlevnadsgraden är 18,53 månader jämfört med 7,55 månader för dem som inte har injekterats.

– De kubanska experternas ansträngningar för att utveckla detta läkemedel är verkligen anmärkningsvärda, trots det befintliga embargot, tillägger Lee.

Han säger att Cimavax kan bli startpunkten för fortsatt forskningsarbete med att utveckla vaccin för andra cancerformer i Kuba och USA. Roswell Park-Institutet och kubanska CIM har också inlett framtagningen för att ta fram ett vaccin mot blodcancer.

– Det är spännande tider och jag har tur att kunna spela en roll i denna milstolpe. Jag hoppas att detta är bara början på ett positivt samband mellan bioteknik USA och Kuba, säger Lee till BBC.

Euforisk New Yorkguvernör

New Yorks guvernör Cuomo sammanfattade storsint:

– Denna banbrytande studie på Roswell är ett resultat av vårt historiska partnerskap med Kuba. Det är ett bevis som placerar New York som en nationell ledare i utveckling och innovation. Vi är närmare att göra ett genombrott i kampen mot cancern och att rädda liv. Denna senaste milstolpe är ett nytt kapitel i historien.

New Yorks guvernör Andrew Cuomo är lyrisk över det kubanska anticancerläkmedlet.

Det kubanska läkemedlet är registrerat Peru, Paraguay och Colombia.

På sjukhuset Hospital Neumológico Benéfico Jurídico i Havanna genomgår patienten medicinska tester, röntgen och andra undersökningar för att fastställa om hen är mottaglig för injektionerna. Därefter appliceras läkemedlet och observera patienten ställs under klinisk observation. För patienten existerar inte frågan om vad det kostar.

Injektionsschema

– Vi har ett forskningsprojekt vad gäller patientens överlevnadsgrad. Slutsatsen är mycket lovande, säger läkaren Fernández García till kommunistpartiets dagstidning Granma.

Sjuksköterskan Teresa Zambrano, med mer än 40 år i yrket är grundaren av vaccineringsprogrammet mot lungcancer och är den som är huvudansvaret för att applicera injektionerna. Hon fortbildar också de kommande specialsjuksköterskorna i uppgiften.

– Injektionerna appliceras i arm- och ändmusklerna enligt ett morgonschema. Vi har valt på måndag att tillämpa denna typ av behandling, i fyra cykler var 14:e dag. Därefter var 28:e dag. Jag har sett väldigt lite biverkningar, kanske skakningar i ungefär fem minuter. Vi rekommenderar att patienten inte röra området eller massera kring det, säger sköterskan till Granma.

Sjuksköterskan Teresa Zambrano, injekterar en patient på sjukhuset Hospital Neumológico Benéfico Jurídico. FOTO: GRANMA.

Frukten av avspänning och fredlig samlevnad

Det första forskningsprojektet på det medicinska området visar att det är folken i de bägge länderna som har allt att vinna på avspänning och fredlig samlevnad. I USA amputeras varje år foten för 85.000 USA-medborgare. I Kuba produceras läkemedlet Heberprot-P för dem som har drabbas av diabetesfot. På den karibiska ön har amputering av diabetesfot minskat med över 70 procent. Ett 25-tal länder i världen har registrerar Heberprot-P.

I stället för att producera vapen på den ena sida och köpa vapen på den andra för att försvara sig, borde forskarna i bägge länderna följa exemplet mellan Roswell Park-Institute och CIM.

Reportage Kuba 2014:

Kubas pionjärarbete mot diabetes och amputeringssågen

http://cubaayeryhoy.blogspot.com/2015/01/video-kubas-pionjararbete-mot-diabetes.html

Politisk väderrapportering om orkanen Matthew: ”Mot dåligt väder bra journalistik”

Förstörelsen var enorm i staden Baracoa, på Kubas östkust efter att orkanen Matthew hade dragit fram. Men till skillnad mot Haiti och USA avled inga kubaner på grund av Matthew. Nyckeln finns att hämta i ett organiserat folk och Civilförsvar som FN ger en eloge för.

Politisk väderrapportering om orkanen Matthew:

”Mot dåligt väder bra journalistik”

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2016-10-14 / Varför orsakade orkanen Matthew 500 döda i Haiti, 20 i USA men 0 i Kuba? var det få journalister som frågade efter att Matthew hade darrat av. Hur medierna rapporterar, från Kuba eller från redaktionen på andra sidan jordklotet beror nästan alltid på tidningens politiska färg.

Jose Manzaneda.

Det menar Jose Manzaneda, en baskisk journalist som har specialiserat sig på temat Kuba och medierna, främst de spanska medierna.

Under det andra halvåret står de tropiska stormarna och orkanerna på kö på bägge sidor om Centralamerika; från Karibien och Stilla havet. Varje år dör massor av människor när regnbyarna och orkanvindarna sveper in från de bägge oceanerna. Deras hus rasar ner för kullarna och bergen i Honduras´ huvudstad Tegucigalpa när regnet har spolat rent. Det är lika tragiskt varje år se hur de fattigaste av fattiga förlorar ALLT. Klimatförändringen och förstörelsen av Moder Jord accelererar dessa naturens katastrofer.

Provinskommittén för det Nationella Civilsförsvaret i Santiago de Cuba i arbete under orkanens framfart med besök av president Raul Castro.

Mediernas sociala ansvar

”När vinden och havet hotar att utlösa förödelse och faran är förestående, när meteorologernas kontrolltorn avger alarmsignaler, då söker sig människorna av ren instinkt till de till buds stående nyhetskommunikationerna”.

Så inleds ett reportage i tidningen Venceremos i provinsen Guantanamo i östra Kuba. Det var just här som orkanen Matthew slog till som hårdast. Rubriken för reportaget var ”Mot dåligt väder bra journalistik”. Till Santiago de Cuba anlände kubanska och utländska journalister, inklusive Reuters, CNN och AFP. I stort sett, menar den kubanske journalisten Oscar Sanchez Serra, utförde de en korrekt rapportering.

Men ofta blir dåligt väder också dålig journalistik, säger Manzaneda när Flamman ringer upp honom i Bilbao.

– Orkanen Matthew var den värsta orkanen i Karibien på tio år. Den har orsakat 500-1000 döda i Haiti, 20 i USA och fyra i Dominikanska republiken. Medierna har missat på en punkt; samma orkan orsakade inget dödsoffer i Kuba trots en fruktansvärd materiell förstörelse. Att förklara varför det inte skedde borde vara en skyldighet för den internationella pressen. Men dess brist på politiskt oberoende har förhindrat det än en gång.

Myrta Kaulard, FN:s representant i Kuba.

FN och Civilförsvarets uppdrag

Han citerar Myrta Kaulard som är FN:s koordinatör för Kuba. Hon ger den karibiska ön en eloge för hur Civilförsvaret ska agera vid naturkatastrofer. ”Vi observerar med stor beundran ansträngningarna som landet gör för att förbereda sig för att minska effekten (av orkanen) och rädda liv. För oss är det ett exempel för resten av världen. Investeringarna som Kuba gör för att skydda mänskligt liv och materiel är extraordinära”, summerade Kaulard.

Men, menar Manzaneda, dessa uttalanden läser vi inte i den internationella pressen. Och han tar två spanskspråkiga exempel; spanska El Pais och Miamiorganet El Nuevo Herald. Deras texter om Matthew i USA och Haiti var kyliga skrivningar över materiella och mänskliga skador. De förstärktes med uttalanden från officiella myndighetsorgan som guvernörer från flera delstater i USA, FN eller NGO:s.

– Om vi i stället analyserar deras artiklar om Kuba var de fulla av subjektivitet, fulla av dramatiska uttalanden från påstådda offer i en situation av total utsatthet. Bägge tidningarna, när de citerade den kubanska regeringens uppgifter lade de till ”enligt officiella siffror” för att markera den bristfälliga trovärdigheten. I USA-skrivningarna lades myndigheternas uttalanden in som en del av nyheten utan att ens markera källan.

Manzaneda småskrattar lite ironiskt när han säger att den enda nyheten som El Pais hade om Matthews framfart i Kuba var undertecknad av den kända ”dissidenten” Yoani Sanchez.

– Hon betonade att ”de statliga hjälpinsatserna för de drabbade tar för lång tid”. I bevakningen av USA och Haiti hävdades det inte att hjälpen tog för lång tid eller stöd för återuppbyggnaden.

Så ser den kubanska regeringen och den latinamerikanska vänstern på Yoanni Sanchez, en nickedocka i CIA:s tjänst.

"Regeringskonspiration mot internet"

El Nuevo Herald gick ett steg längre än El Pais med att ifrågasätta hela Civilförsvarssystemet och lät José Daniel Ferrer, ledare för en dissidentgrupp i Kuba skriva en artikel.

– Under rubriken “Orkanen Matthew och den kubanska regimens lögner” påstod han att avbrottet för internet inte var resultatet av Matthew utan ett beslut från regeringen för att undvika att ”alternativa” rapporter skulle komma till omvärldens kännedom. Han tillade att den officiella kubanska pressen knappt hade informerat befolkningen om orkanens ankomst till Kuba, fortsätter Manzaneda.

Han säger att det sista är en helt obegriplig anklagelse för alla medier i Kuba gjorde en fullständig och permanent och nästan monografisk bevakning innan, under och efter orkanens framfart. Denna kubanska mediebevakning fick ett speciellt omnämnande av Myrta Kaulard, FN:s representant i Kuba.

Gud hörde bönerna

– Att dessa två medier skulle erkänna de preventiva besluten som den kubanska regeringen hade vidtagit var helt otänkbart, säger Manzaneda. Därför försökte de desperat hitta en förklaring till varför ingen kuban dödades och de fann den i ett övernaturligt fenomen.

– José Daniel Ferrer skrev i El Nuevo Herald att östra Kuba ”väntade att Gud skulle göra dem en tjänst. Och som tur var verkar det som om att Gud hörsammade Santiagoborna” (bön). El Pais´ skribent Yoani Sanchez skrev att “bönerna i Baracoa (centrum för orkanen) ökade i styrka för att allt skulle hända snabbt och utan döda”.

Och Jose Manzaneda sammanfattar:

– Det var Gud och inte Civilförsvaret som räddade Kuba från orkanen Matthew. Nu får vi bara hoppas att journalistiken också räddas,

Kuba undsätter Haiti

Bara en dag efter att orkanen passerat Haiti och Kuba avreste ett kubanskt hälsovårdsteam av specialister till Haiti där koleran nu har brutit ut. Hälsovårdsbrigaden befinner sig i kommunen Jeremi som blev det mest drabbade under orkanens framfart.

– Vi har all nödvändig medicin och utrustning. Vi ska organisera kommunen och fördela våra fem underbrigader för att undvika att epidemin sprider sig, sa epidemiologen Alexis Diaz, chef för hälsovårdsbrigaden i Haiti till Madelaine Garcia, Tevekanalen Telesurs utsände.

Hon uppgav att 70 procent av befolkningen i de värst utsatta regionerna är de som redan tidigare befann sig i en extrem fattig situation.

Kuba sände mer än 700 läkare och sjuksköterskor till Haiti efter den fruktansvärda jordbävningen 2010. Närmare tusen haitier har utbildats gratis till läkare på den Latinamerikanska Läkarhögskolan utanför Havanna.

Patrick Dely är en fattig haitier som studerade till läkare på ELAM, den Latinamerikanska Medicinska Högskolan i Havanna. Han befann sig på en specialistutbildning i Kuba när jordbävningen ägde rum 2010 i Haiti och förstörde stora delar av huvudstaden. I bakgrunden tältlägret där 700 kubanska läkare och sjuksköterskor härbärgerade. I dag är många av dem tillbaka i Haiti efter Orkanen Matthews framfart. FOTO: DICK EMANUELSSON.