fredag 11 juli 2014

En kubansk balettdansör är mer värd än 50.000 centralamerikanska barn?

Omrking 57 000 centralamerikanska barn och ungdomar återfinns i USA i vad som upp-
fattas som rena uppsamlingsläger. Den sedan decennier påtvingade ekonomiska modellen
från USA tar sig nu dramatiska konsekvenser i vad som USA-administrationerna har sett
som sin "Bakgård".


BARA SÅ DU VET

En kubansk balettdansör är mer värd än 50.000 centralamerikanska barn?

Av Dick Emanuelsson, reporter i Latinamerika


TEGUCIGALPA / 2014-07-11 / Sedan en månad sitter mer än 50.000 centralamerikanska barn och ungdomar fast i uppsamlingsläger i USA. De utgör ett representativt urval av emigranter från Centralamerika som inte sett någon annan sista möjlighet än att riskera livet och ta sig över gränserna från Honduras, El Salvador, Guatemala, Mexiko och till sist USA.
Bilderna som vi dagligen ser, vi som lever och bor i Centralamerika (Honduras i mitt fall) är hjärtskärande. Mödrar med 4 månaders bebisar på taket till en godsvagn som dras av “La Bestia”, Besten, det mexikanska transporttåget som går från södra till norra Mexiko med tiotusentals centralamerikaner på väg mot “Den Amerikanska Drömmen”. Många av dem somnar under timmarnas gång och rasar ner och skärs i strimlor av La Bestias hjul. I bästa fall förlorar de en fot eller ben. Även psykopatiska mexikanska utpressarligor, de så kallade “Maras”, terroriserar också dessa extremt fattiga människor som söker en utkomst för sig och sina familjer. Bakom sig har de ofta sålt det lilla och sista de äger. De vet, att om de inte lyckas etablera sig i USA utan grips och deporteras tillbaka, har de absolut ingenting att komma tillbaka till.
Taket på några av "La Bestias" godsvagnar.

Barn och kvinnor

De senaste åren har denna migration “feminiserats” och antalet kvinnor har konstant ökat. Men i och med 2014 har antalet barn och ungdomar ökat dramatiskt. I många fall reser barnen också med sin mor med målet att återförenas med fadern i USA som lever utan uppehållstillstånd, ständigt utsatt och påpassad med risk för att gripas och deporteras tillbaka till sitt hemland. Varje år deporteras mer än 30.000 honduraner från USA. Men de gör nästan omedelbart ett nytt försök att med hjälp av en mexikansk coyote ta sig tillbaka till den kapitalistiska krisens USA.
Att ramla ner mellan "La Bestias" godsvagnar tillhör vardagen.

Varje dag tar nu Honduras emot 12-15 bussar med barn och ungdomar som inte uppnådde sin dröm. De kommer tillbaka till ett land med lika många invånare som Sverige på en fjärdedels yta där det varje dag mördas 20 honduraner. Där utbildningen privatiseras och där det bara finns plats för dem med rika föräldrar. Det finns inga arbeten, det finns inga mediciner på sjukhusen, folket är sjukt på grund av en kronisk undernäring eftersom 66 procent, enligt det ekonomiska FN-organet Cepal är fattiga, 46 procent är extremt fattiga och överlever på en dollar per dag. Vi journalister som gör vårt jobb och uppmärksammar korruption riskerar att gå samma väg som 38 av våra kollegor har gjort sedan militärkuppen i juni 2009, att mördas.
Varje dag påträffas honduranska ungdomar bundna, torterade, styckade och mördade. I många fall utpekas de
halvmilitära poliskommandona som mördarna.

USA:s påtvingade modell

Med undantag för Nicaragua och delvis Costa Rica, råder nästan samma situation i resten av Centralamerika, den delen av regionen som i ett sekel dominerats politiskt och ekonomiskt av USA. Den politiska, sociala och ekonomiska modell som påtvingats Centralamerika av Grannen i Norr ser vi nu konsekvenserna av när tiotusentals barn och ungdomar inte ser någon annan utväg än att lämna allt bakom sig och riskera livet på väg norrut.
Men det finns ett hopp, för valresultaten har de senaste åren försiktigt gått åt vänster och en vilja att “vända sig söderut” mot resten av Latinamerika och begrava “Bananrepublikspolitiken” från norr, börjar kännas bland folk.
Men vad säger medierna, dessa språkrör för den “civiliserade, demokratiska världen”?
Nästan ingenting. Centralamerika är inte politiskt gångbart för ett antikommunistiskt organ som Dagens Nyheter som i stället öppet kampanjerar för den “Ukrainska Revolutionen” som leds av rena nazister, som den erfarne dokumentärfilmaren Maj Wechselmann så initierat och pricksäkert konstaterar. Det sionistiska folkmordet mot Palestina manipuleras med tidningens egen Nathan Shachars kalkyl om att en majoritet av israelerna nog stöder Israels väpnade aktioner. Ordvalet är lika politiskt valt som den israeliska mordmaskinens bomber är programmerade.

JA till kubanska dansare men NEJ till centralmerikanska barn

Vad tidningar som DN eller TT gör är politik. Visst, alla medier är politiska till sin karaktär liksom dess journalister, allt annat är hyckleri. I mitten av juni hoppade åtta kubanska dansare från nationalbaletten på besök på USA-kolonin (jo, ön annekterades med våld av USA i samband med det spansk-amerikanska kriget 1898) Puerto Rico. En enkel sökning på Google ger 605 svar på temat.
Vad medierna inte tar upp är det faktum att dessa kubanska “avhoppare” numera bara behöver fylla i ett formulär på det kubanska utrikesministeriet i Havanna och ansöka om att få utresa till USA eller vilket annat land som helst i världen. Men Obama vill hellre simma i det kalla krigets kälvatten och vill se just mediernas rubriker om “avhopp” och stimulerar den illegala kubanska migrationen till USA.
Åtta av 50 kubanska dansare valde att stanna i den av USA sedan slutet av 1800-talet ockuperade ön
Puerto Rico
. Men man kan också vända på saken: 42 av de 50 dansarna återvände till Kuba, medvetna
om att om de vill emigrera till USA behöver de bara fylla i ett formulär på utrikesministeriet.

Vad inga medier eller reportrar har gjort är kopplingen mellan dessa åtta kubaner och de 57.000 centralamerikanska emigranterna som med livet som insats har tagit sig igenom Centralamerika och gått över gränsen till USA där “La Migra”, Migrationspolisen, har gripit de flesta av dem som också är barn. Mödrar med bebisar i Arizonasöknen är ett lätt byte för den militariserade gränspolisen. Denna har uppbackning av ett antal rasistiska USA-pöblar som ser dessa oerhört fattiga centralamerikaner som mer eller mindre vandrande människor med pest som kommer till det “Förlovande Frihetslandet” för att smitta av sig.

USA:s mur mot Centralamerika

I morse berättade den oppositionella Radio Globo i Honduras om hur maskar kryper fram i sjukhussängarna på det allmänna sjukhuset i huvudstaden. Patienter dör i korridorerna eller i sina egna sängar eftersom människorna inte har pengar till att köpa mediciner eller de produkter som läkaren ordinerar, trots att det är ett allmänt sjukhus.
I veckan som gick dog åtta gruvarbetare i en gruva i södra Honduras. De tjänade 125 lempiras eller cirka 40 kronor per dag i gruvgångar där bara personer som är högst 1.60 cm kan gå in och där varje dag är ett spel på liv och död. Men de tusentals gruvarbetarna har inga andra val, för det finns inga arbeten, bara “La Bestia” på väg mot Rio Grande kan vara en utväg, trots att USA har byggt en mur i gränslandet med Mexiko.
USA:s uppsamlingsläger för tiotusentals centralamerikanska barn och ungdomar.

Kubanska ögonläkare har opererat 2,6 miljoner personer

Samma medier som skrev om de åtta dansörerna skrev inte en rad om en verklig nyhet: 2,6 miljoner personer i 34 länder ögonopererade av kubanska läkare sedan den 10 juli 2004 i det så kallade “Mirakeluppdraget” (Misión Milagro). I Honduras är det 100.000 av de mest fattiga honduranerna som har opererats och räddat sin syn. I Latinamerika riskerar 650.000 människor att bli blinda om de inte får en gråstarroperation. Kubanerna har rädda hundratusentals latinamerikaners syn.
Det måste vara ett spektakulärt exempel på censur från mediernas sida, inte bara i Sverige utan i hela den kapitalistiska världen, att inte skriva en enda rad av det högst mänskliga uppdrag som den kubanska revolutionen har gett dessa stolta läkare.
Kubansk ögonläkare med sjukssyster opererar en honduransk bonde med gråstarr. Operationen är helt gratis.

 

Honduras: ett öga eller 3.000 dollar

I Honduras kan den som har pengar operera sig på den av colombianer privatägda kliniken Santa Lucia. En operation för ett öga kostar 3.000 dollar, men då måste patienten betala för övriga undersökningar som ska göras innan operationen. I Honduras är minimilönen 600 dollar per månad.
WHO, Världshälsoorganisationen (FN) hyllar i en rapport om “Mirakeluppdraget” och säger att “i världen finns det 135 miljoner människor med synproblem, 40 miljoner personer som har blivit blinda på grund av orsaker som hade gått att preventivt motverka. Av dessa är 1,5 miljoner barn yngre än 16 år.
Men det finns inte en rad i de svenska prominenta medierna som hellre tar ordet mänskliga rättigheter i sin mun när de tar ställning mot folken i Ukraina, Venezuela eller Kuba.
Det finns 50.000 kubanska läkare i mer än 50 länder, bland dem Haiti dit kubanska och venezuelanska läkare var de första att anlända efter jordbävningen i januari 2010. Kuba skickade ytterligare 700 läkare vid sidan av den stora hälsovårdsbrigad de hade sedan flera år. USA skickade hundratals marinsoldater och byggde upp en militärbas i närheten av sin ambassad.
Så vad är åtta ballerinor i sammanhanget med den insats som dessa kubaner har gjort för mänskligheten?

Mer om Kuba och massmediamanipulationer:

Aron Modig (kdu) med rätt att störta regeringar?

Det var en gång en svensk, en spanjor och en kuban. . .

Nykolonialism ny svensk exportvara. Den politiska spottkoppen Kuba försvarar sig när svenskt partistöd används för att störta regeringar. 
Latinamerikareportern DICK EMANUELSSON synar de politiska omständigheterna kring bilkraschen på Kuba för snart ett år sedan där Kdu:s ordförande Aron Modig var en av de inblandade.
Vem har rätt att störta regeringar? är frågan som kraschen väckte. 

http://anncol.eu/index.php/opinion/dick-emanuelsson-anncol/dick-emanuelsson-svenska-sueco/2878-mayo-30-en-sueco-aron-modig-kdu-med-raett-att-stoerta-regeringar

 

söndag 11 maj 2014

Kuba arresterar fyra USA-kubaner från Miami



Fyra USA-kubaner från Miami greps i slutet av förra veckan av den kubanska säkerhetstjänsten. De fyra anklagas för att ”ha planerat militära aktioner mot strategiska och militära installationer på Kuba med målet att framkalla våldsaktioner”.
En av de fyra, Raibel Pacheco Santos, 31, installerade redan 2009 en paramilitär organisation i Miami och skrev på organisationens blogg: “Denna organisation är grundad den 2 november 2009 på begäran av de Väpnade Styrkorna som finns inne i Kuba. (. . .) FLC:s enda existensberättigande är frihet och regimens störtande”.
Det kubanska inrikesministeriet publicerade dagen efter den paramilitära firmans olika offentliga kontrakt som är registrerade hos myndigheterna i delstaten Florida. Dokumenten bekräftade anklagelsens paramilitära del.
Jean-Gyy Allard är kanadensisk reporter ackrediterad sedan flera år i Havanna och han säger till Flamman:
– Detta nya försök att på Kuba genomföra terroristattacker är bara ett av ett oräkneligt antal på en lista över våldsaktioner som genomförts sedan de första dagarna av den kubanska revolutionen. Alla, utan undantag, har fått ett öppet eller dolt stöd av CIA.

Vem stöder terrorism?

Han säger vidare att Kuba veckan innan gripandet av de fyra Miami-terroristerna, togs upp på USA:s ”lista över länder som stöder terrorismen”.
– Det är inte bara cyniskt utan kriminellt när samma stat, USA, på sitt territorium inhyser ett dussintals brottsliga grupperingar i tjänst hos CIA.
Enligt det kubanska inrikesministeriet var de fyra på uppdrag av Santiago Alvarez. Denne är en kubansk fastighetsmagnat i Florida som satt i fängelse mellan 2004-2008. Alvarez avslöjades med en enorm vapenarsenal som paramilitära grupper skulle använda vid ett landstigningsförsök på Kuba.
Dick Emanuelsson

fredag 11 april 2014

Så skulle USAID:s Twitter störta den kubanska regeringen




TEGUCIGALPA / 2014-04-11 / I hemlighet lyckades USAID år 2009 etablera en variant av “Twitter” på Kuba. Målet var det samma som i flera arabiska länder; att via den psykologiska krigföringen störta regeringen i Havanna, uppgav USA-byrån Associated Press (AP) den 3 april. Nyheten slog ned som en bomb i Vita huset.
USAID avslöjas alltså än en gång som CIA:s civila täckmantel för att destabilisera och störta regeringar som USA-administrationen inte har kontroll över. Och liksom alla tidigare gånger ikläder sig Vita Husets och State Departments talesmän&kvinnor sig det oskyldiga lammets skinn och säger att det inplanterade nätverket på Kuba bara var på “prov”.

Costa Rica som bas

I januari 2009 sjösattes USAID:s projekt med målet att starta ett så kallat “socialt nätverk” på Kuba. Det kom att döpas till  ZunZuneo” som i kubanskt vardagstal är ljudet från en kolibri. USAID hade via infiltration i det kubanska telefonbolaget Cubacel lyckats komma över en halv miljon telefonnummer.
USAID-agenten Joseph (Joe) Duke McSpedon

I San José de Costa Rica återfanns USAID-agenten Joseph (Joe) Duke McSpedon som 2009-2011 flög mellan USA och Costa Rica 42 gånger. I den centralamerikanska nationen återfanns den kommandocentral varifrån “ZunZuneo” opererade på Kuba. Den USA-vänliga Chinchillaregeringen protesterade kraftigt mot USA förra veckan för att dess territorium hade utnyttjats för “destabiliserande uppgifter mot ett annat land”.
En kubansk dissident med säte i Santiago de Chile fick 2009 USAID:s uppdrag att sammanfatta satiriska, komiska, oskyldiga och andra meddelanden som ingick i den första etappen i etablerandet av “ZunZuneo” på Kuba.
I september 2009 skickades på prov de första textmeddelandena inför konserten “Fred utan Gränser”. På Revolutionstorget i Havanna uppträdde den colombianske artisten Juanes, Alejandro Sainz från Spanien och Kubas egen Silvio Rodriguez med deltagande av drygt en miljon personer, huvuddelen ungdomar.

Bulvanföretag

Nätverket riktades framför allt mot Kubas ungdomar. Enligt undersökningar som AP har tagit del av var genomsnittsåldern 26 år på de uppskattningsvis 100.000 deltagarna som nätverket hade som mest. I februari 2010 registrerades “ZunZuneo”, officiellt och “zunes” började poppa upp i kubanska mobiler. Under de kommande sex månaderna registrerades 25.000 deltagare.

I juli 2010 genomfördes ett hemligt möte i Barcelona i Spanien där USAID:s agenter samlades med representanter för det spanska företaget Lleida.net. Där lades planen fram som gick ut på att skapa ett bulvanföretag i Spanien och Caimanöarna i Karibien. Bulvanföretaget skulle förfoga över ett “offshorekonto” i detta skatteparadis som skulle dölja USA-regeringens deltagande i projektet.
Via spanska Lleida.net skulle USAID få insidesinformation från det transnationella spanska Telefonica om det spanska företag som hade levererat det kubanska mobiltelefonnätet.
I juli 2011 hade ZunZuneo gått upp till 45.000 deltagare som i slutet av denna månad hade skickat två miljoner textmeddelanden. Genomsnittsåldern var den eftersträvade för USAID och arkitekterna bakom den “Kubanska Våren”; 26 år. För USAID kostade varje textmeddelande 4 cent/usd.

USAID-agenten Allan Gross

Samma månad som USAID sjösatte sitt kubanska Twitter, anlände till Havanna i januari 2009 USAID-agenten Allan Gross. Hans officiella uppgift var att bistå The American Jewish Joint Distribution Committee (JDC) att installera internet utan filter på Kuba. Officiellt arbetade han som entreprenör för Development Alternatives, Inc., en entreprenör till USAID. Gross gjorde flera resor till Havanna men den 4 december 2009 greps han i Havanna och ställdes inför rätta.
Den 12 mars 2011 dömdes Gross till 15 års fängelse för att ha “deltagit i ett omstörtande projekt från USA:s regering med målet att krossa revolutionen via användandet av ett kommunikationssystem som myndigheterna inte hade kontroll över”.
Drygt fem år senare bekräftar AP:s avslöjande hur USAID, Gross´ arbetsgivare, exakt samtidigt inledde ett “kommunikationssystem” om de kubanska myndigheterna inte hade kontroll eller vetskap om. Om Gross var en bricka i detta datasystem kan bara han själv och USAID vittna om.
Allan Gross

Bryta bandet folk & regering

Den “Icke Konventionella Krigföringen” som USA har använt sig av allt mer de senaste åren återfinns i cirkuläret “TC) 18-01” hos USA:s väpnade styrkor. I detta beskrivs den första fasen som handlar om den “psykologiska förberedelsen för att ena befolkningen mot regeringen och makten” (…) “Den viktigaste uppgiften är att bryta banden mellan folk och regering”, samt att “förbereda befolkningen på att acceptera stödet från USA”.
Dick Emanuelsson
Källa: AP, Wkipedia